Att blanda te är en konst. 

På samma sätt som stjärnkockar spenderar en livstid med att lära sig olika smaker, råvaror och tekniker för att få fram smaker och skapa intryck, måste en temästare lära sig de smaker, kryddor, blommor och aromer som är relevanta för yrket.

Men Pappa är en konstnär och teet är på sätt och vis hans canvas.

Emellanåt skämtar jag till det med begrepp som Research & Development, som om tebutiken var ett tech-bolag eller hade ett hemligt laboratorium där vi höll på med cutting-edge forskning. Det gör vi inte. Det har vi inte. Inte än i alla fall.

Vad vi har är Pappa och jag själv, som spenderar tid och otid med att blanda tesorter, smaksätta med frukter, blommor, aromer, kryddor eller vad det nu är vi har till hands, allt i hopp om att få fram smaker och skapa intryck. I hopp om att bidra till de där ögonblicken när te är som bäst.

Så hur går det till? frågar du dig säkert.

Jo, allt som oftast är det en variant på samma process.

1. Inspiration!

Inspiration kommer i många former. Det kan vara något han ser, något han hör eller kanske smakar. Eller något han observerat och grubblat över en tid.

"Det brukar vara något problem. Som att vissa kryddor kräver längre tid att ge ifrån sig smak än teet de är blandade med. Det gör att antingen blir teet bittert vid bryggning, för att de låter teet dra för länge, eller tvärtom. Att de låter inte teet dra särskilt länge, men att de då inte riktigt får ut smaken av alla kryddor som teet är blandat med. Indisk eller pakistansk chai är ett bra exempel på det.

Egentligen ska man sjuda kryddorna i mjölk i ca 30 minuter, sen lägga i en näve riktigt tungt och mörkt svart te och låta det sjuda med i ca 5 minuter. Sedan silas teet och socker tillsätts. Resultatet blir en mjölkig, kryddig tedryck som är något mellan en kopp te och ett mellanmål.

Men ingen här i Sverige har tid och ork att koka chai-te på det traditionella sättet. Här köper man chai-te som är färdigblandad och brygger det som vilket annat te som helst. Och visst blir det gott, men det blir inte riktigt likadant som originalet.

Problemet som inspirerar mig är då, HUR ska jag blanda ett te, som funkar i våra vanliga te-rutiner, men ändå smakar sådär mumsigt som äkta chai-te man får i Indien eller pakistan."

2. Research!

Visst har vi en aning om vad folk gillar för te och hur de dricker sitt te. Men att ha en aning är inte samma sak som att veta. Innan vi drar på de stora växlarna vill Pappa gärna få lite mer kött på benen, så att säga.

• Han tittar tillexempel på andra som upplevt samma sak och sett samma problem och vad de gjort för att tackla det.
• Han kollar trender. (För 4 år sedan var det ingen som frågade efter te med gurkmeja till exempel. Idag är det poppis.)
• Han kollar vad leverantörerna har för lösningar.
• Han får input från kunder, kollegor och andra intressenter.

Med andra ord, sätter Pappa upp ramarna för HUR en lösning skulle kunna se ut. Är detta något som kräver en ny teknik, ny process, ny bryggmetod eller är det något som kräver andra ingredienser.

Ibland kan denna fas ta flera månader.

3. Experimentera!

Först skapar man en hypotes. Till exempel "Genom att byta ut ingredienser i chai-teet till ingredienser som bättre matchar vår bryggstil, kan vi få ett mer välbalanserat chai-te."

Sen börjar han experimentera. Kanske Pappa provar om indiskt te går att bytas ut mot ett annat te, som behöver längre dragningstid, och så experimenterar han med olika tesorter till han har hittat en eller kanske en blandning som ger den effekt och den smak han önskar.

Sen kanske han börjar med att byta ut enstaka ingredienser mot samma, fast av en annan leverantör, eller av ett bättre kvalitet etc. ingrediens efter Ingrediens måste testas, bytas ut, testat igen. Testas i kombination med andra ingredienser. Testa med eller utan mjölk osv.

Det kan ta en vecka, ibland två, innan pappa är nöjd och experimenterandet är över.

4. Namnge det nya teet.

Te får ofta sitt namn från de ställe där det odlats. Men lika ofta får teet sitt namn från den som blandat det, eller den som säljer det. Det är svårt det här med att namnge teer. Det finns inte alltid en kristallklar logik bakom. Det är ofta en känsla. Numera är det även en dos sökordsanalys inkluderat i namngivningen.

Men tillslut hittar man något som funkar. Och precis som med människor, så vänjer sig folk vid namnet och så småningom blir namnet något människor förknippar med det där teet.

Indiskt te behöver dra kortare tid än kinesiskt te. Således blandade pappa ett chai-te på en bas av kinesiskt te. Han bytte ut kryddorna mot samma men av bättre kvalitet. Det kostade lite mer, men de ger ifrån sig smakerna snabbare. Sen la han till jätte lite litchi-te, för att sötman hjälper de andra smakerna komma fram och binder ihop dem fint. Resultatet - Pappas egna Indochin chai. Ett chai-te perfekt för oss här i Sverige och vårt te drickande.

Men, är det där verkligen konst? frågar du dig och tänker "...det där låter som vanlig, hederlig produktutveckling.". Du har inte fel. Det är det.

Det är därför vi har runt 15 olika Earl Grey teer i butiken numera. Det är därför vi har ett bättre frukostte, ett starkare, smakrikare te för de med försvagade smaklökar och lättare, mjukare teer för dem med känsligare.

Men sen har vi också teer som Rosengårdsblandning. Ett te som reflekterar pappas känslor och intryck över ett område där hela världen kom ihop sig och skapade ett liv för sig självt. Eller Nelson Mandela teet, som är en hyllning till en av Pappas stora förebilder. Dessa teer kom inte fram ur något kundbehov, utan av Pappas passion för sitt hantverk. Två av våra populäraste teer, för att våra kunder uppskattar Pappas konst.