Beeng cha betyder typ tekaka. Men om det ändå var så enkelt. Tänk dig - En värld där man enkelt kunde direktöversatta från ett språk till ett annat och allt verkade vettigt och logiskt och klokt. Men så är det inte. Det är inte den värld vi lever i. Således måste vi börja med att gräva i uttryckte, dess historia och göra ett ärligt och öppenhjärtligt försök att förstå vad de menade när de namngav teet.

Det här med en "tong" pu erh te och dess ursprung

Att stapla kakor av pu erh i en "stack" av sju kakor är gammalt. Det kommer från Qing-dynastin (清朝 1644-1912), under vilken regeringen beslutade att produktionen av pu erh skulle standardiseras och inte bara för portabilitet och logistiska skäl, utan också för att etablera en standardenhet som är lättare att hantera och för att tillämpa skatter som togs ut av imperiet. Ett paket om sju kakor av en specifik storlek (357g) kallar med andra ord för en tong. 

Så om någon säger "Johan, kan du plocka upp en tong te till mig?" så menar de att Johan ska plocka upp ett paket med 7 tekakor som väger 357g styck.  

Vi hittar en exakt och detaljerad beskrivning av pu erh skriven 1735 under det 13:e året av Yong Zhengs regeringstid (雍正 帝): Puerh-kakorna kallades då Cha Yuan (rundt te).
Varje kaka som vägde 7 Liang (357 gram) grupperades av 7 i en bambu "tong", vars totala vikt var 49 Liang. 

Vissa hävdar symboliska skäl ligger till grund när valet av dessa siffror genomfördes, även om det är mer troligt att deras ursprung är relaterat till den praxis och skattesystem som fanns under den tiden. 

Idag, och även om ett stort antal kakor fortfarande väger den traditionella 7 Liang (357g), ser vi att fler och fler nya format dyker upp. 400g-kakan är allt vanligare, men även minikakor på 250g och 100g, billigare (per tong/tårta), lättare att sälja och praktiska att förvara eller hantera.

Under kommunisttiden blir det officiella namnet Cha Yuan Beeng Tse Chi Cha. På 1970-talet, medan pu erh var i en viss produktionsstatus i bemärkelsen att intresset för pu'er hade ökat internationellt, valde regimen att kontrollera produktionskunskap och flöde. Och och för att marknadsföra teet, ändrades namnet på Cha Yuan (rundt te) till Bing Cha (tekakor). 

Kakorna kallades då puerh och  云南 七 子 饼 茶, Yunnan Qi Zi Bing Cha, namn som fortfarande används i stor utsträckning idag och kan hittas på många kakor, ofta transkriberade inte i korrekt pinying utan i form av "Yunnan Chi Tse Beeng Cha. " 

Det är jättesvårt att hitta en lämplig översättning av "Yunnan Qi Zi Bing Cha." Det är inte så lätt och helt enkelt. Det blir något i stil med; "sju kakor Yunnan te" men det förlorar uttrycksrikedomen om jag förstått det rätt.

Om Yunnan inte ställer till för många problem och Bing-cha helt enkelt betyder tekaka, är Qi-zi mer tvetydig. Qi är siffran 7 medan den Zi också kan betyda "barn" och syftar till symboliken med riklig avkomma som i sin tur betyder rikedom. En "Yunnan Qi Zi Bing Cha" skulle på något sätt vara tårtbarnet bland sju andra som utgör "tongen"

Men vänta - är all beengcha pu'er?

Nej, det är det inte. Men all te som pressas in i kaka, kloss eller klut kan kallas för beeng cha eller bing cha. Men ja, allt som oftast refererar beeng cha till just pu erh och då allra oftast till shú pu'er.

Ibland märker vi för dessa samtida format en anpassning av antalet tekakor per tong, speciellt för 250 g kakor som ibland förpackas med 5 eller 8 eller 100 g kakor som ibland finns i togs om 10 bitar. 

Under den stora eran av tevägen (läs: silkesvägen) då pu erh bars på ryggen av en man eller häst, särskilt till Tibet, Peking eller Thailand, var hästarna lastade med 2 "jian", totalt 60 kg runt (168 tekakor) och det verkar vara begreppet "Jians" existensberättigande. 

Även om teer idag endast sällan bärs på hästryggen, förpackas och transporteras många teer fortfarande i bambu jian, medan industrin för sin del i allt högre grad föredrar kartong. På samma sätt ser vi idag ofta jian på 6 eller 8 tong, lättare att hantera än jian på 12 tong. 

Den traditionella och hantverksmässiga förpackningen av bambu tongs skiljer sig mellan regioner eller från en producent till en annan. Olika tekniker, ofta traditionella, finns vid tillverkningen av tongen. 

Generellt gjorda av bambu men antalet löv å andra sidan, deras snitt, arten av repet som används för att knyta remmen eller knutarna som används skiljer sig och ger den en unik karaktär. 

Analysen av dessa detaljer bidrar dessutom till att säkerställa äktheten hos vissa teer, särskilt för gamla teer. I denna mening trycks eller pyrograferas ibland en logotyp eller en inskription på tongen, antingen av producenten eller av samlaren eller tehuset. 

En viss mängd information, och i synnerhet receptet på te, angavs faktiskt bara på "Da Piao" eller "Tong Piao", en stor biljett som åtföljde varje jian, och ofta stämplades eller skrevs för hand på toppen av tången under kommunisttiden.Tehus eller samlare satte dessa Da Piao vid öppningen av varje jian för att undvika att blanda ihop de olika teerna. Recept stämplat på toppen av en tong. 

Före 1949 var kakorna inte individuellt inslagna i papper som idag och bambustringen var den enda förpackningen för kakorna, medan Tong Piao var det enda informativa eller reklamelement som åtföljde teet. Före millenieskiftet var  närvaron av tong piao vanligare. Idag är den allt mer sällsynt. Konditioneringen och förpackning i tongar har en lång tradition, och har varat i mer än 300 år. Men man undrar varför vi idag fortsätter att konditionera och packa puerh-kakor på detta sätt, och varför amatörer föredrar att köpa sin puerh i denna form? 

Varför köpa sin puerh i en tong? kan man fårga.

Först och främst har tonar en praktisk roll: den gör det enklare att transportera, förvara och organisera dina tekakor samtidigt som du skyddar dem (prova att bära en bunt med 14 tekakor, du kommer omedelbart att förstå värdet av packning). 

Detta är desto viktigare för dem som har en "tekällare" och lagrar sin puerh i många år framöver. Den dag du till exempel omorganiserar din källare och åtar dig till exempel att plassera några dussin kakor från en hylla till en annan, får det faktum att dessa kakor packas i staplar sin fulla betydelse. 

För utöver en eventuell stor förvaring av din tekällare är det tillrådligt att flytta tongarnas position inom utrymmet med några års mellanrum, till exempel genom att vända på teerna som lagras på de nedre och övre hyllorna, för att standardisera förvaringsförhållandena .

Utöver denna praktiska sida ger puerh-tongen i sin bambuförpackning också teet optimala förhållanden för dess förvaring genom att skydda det inte bara från ljus utan också från partiella variationer i luftens temperatur och luftfuktighet och detta samtidigt som det låter det andas och tillåter efterjäsning av bladen. 

Efter några år, och beroende på lagringsförhållandena, är skillnaden mellan samma kaka som lagras ensam eller skyddad av en bambutong i allmänhet märkbar, oavsett om det är i förpackningen eller själva teet. 

Det som gör puerh te, liksom andra mörka teer, verkligen unika och fascinerande jämfört med andra tefamiljer, är deras förmåga att utvecklas över tiden. Där de allra flesta teer försämras med tiden och förlorar sina aromer, behåller puerh-teet, när det är väl lagrat, först och främst all sin rikedom, men ännu mer så kommer dess karaktär att utvecklas från år till år till entusiastens största nöje. 

Genom dessa egenskaper av bevarande och mognad ger pu erh motivation till samlaren, som vinälskaren, att avsätta i allmänhet en liten personlig källare för att hålla på och se och utveckla teer hen älskar.